På lunchen mötte jag upp älskade gabce flabce. Under tiden vi satt och åt/prata kom jag att tänka på hur underbart det är!
Jag uppskattar verkligen det mesta i mitt liv från personer till händelser.
Det är helt fantastiskt att jag faktiskt har den friheten att kunna sätta mig på lunchen och prata med “lilla” gabce (som, för er info, är dubbelt så lång som mig). För vissa kanske detta låter obegripligt men jag har faktiskt inte alltid haft den friheten. Det finns även människor idag som inte har den friheten att kunna gå precis var de vill eller kunna säga precis vad som helst. När man har befunnit sig i en sits där vissa restriktioner förekommit så har man därefter väldigt svårt att förstå att man i ett land som Sverige faktiskt är fri som en fågel. Jag, du, ni kan i princip göra precis vad vi vill! (Förutom bryta mot lagen & några moralnormer… u get the picture)
Det gör verkligen ont att se att vissa inte inser sina egna möjligheter, varför ska man begränsa sig? En dröm är en dröm hur stor den än må vara, lika så viljan. Inte nog med att man låter ens egna möjligheter pasera man tar inte vara på omgivningingens möjligheter i heller.
Sverige är ett fritt land där de flesta, tyvärr, lever efter rutin;
- Jobb/skola
- Hem
- Hushållssysslor/Läxor
- Sovdags
Så ser de flesta invånarnas vardag ut. Någon gång lyckas man kanske klämma in en snabbfika eller snabb-shopping. Helgerna däremot brukar vara mer eller mindre livade (vilket det mesta egentligen är i jämförelse med vardagarna).
Om man tänker efter: fy vad hemskt!! Vi har tusentals möjligheter, tusentals andra saker vi kan sysselsättas oss med, varför gör vi inte det då? Varför tar vi inte vara på de små tingen i livet? Små saker som en promenad kan berika vårt liv, eller varför inte hälsa på folk man inte känner. Fast då hade väl de flesta trott att man var dum i huvudet, varpå två vårdare med tvångströja hade gjort ett kort besök.
Jag tycker att alla bör börja med att sätta sig ner och göra en lista på alla de små sakerna i livet som man glömmer bort att uppskatta eller utföra och därefter försöka vara mer medveten om situationer som bringar en större glädje och nöje än vad man har tid att tänka på! Små steg leder till stabila mål.
Fast innan det så tycker jag egentligen att Sveriges befolkning, eller åtminstone Malmös, bör gå en charmkurs. Men det är ett annat inlägg!
Remember: appreciation is the key
_______________________________________________________
I’ve been travelin’ on this road too long
Just trying to find my way back home
The old me’s dead and gone.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar